Riksbanken valde att lämna styrräntan oförändrad

Riksbanken meddelade den 27 juni att styrräntan lämnas oförändrad på 3,75 procent. Det var väntat och i linje med den bedömning som SBAB har gjort sedan en längre tid tillbaka. SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommenterar här Riksbankens räntebesked.

En något högre inflation i maj än önskat förstärkte Riksbankens beslut att lämna styrräntan oförändrad

När Riksbanken sänkte styrräntan i maj sa man samtidigt att det troligaste var att styrräntan inte skulle sänkas i juni. Så blev också fallet. Att inflationen inte fortsatte att sjunka i maj förstärkte Riksbankens beslut att lämna styrräntan oförändrad i linje med vad som tidigare hade aviserats. Inflationen mätt med måttet KPIF – det vill säga konsumentprisindex KPI rensat för en viss del av den inflationseffekt ränteförändringar har– steg marginellt i maj. Mätt på detta sätt, låg inflationen på årsbasis strax över Riksbankens mål på 2 procent. Det var lite högre än marknaden hade räknat med, men samtidigt något lägre än i Riksbankens senaste prognos.

På grund av högre räntor och energipriser har många bostadsrättsföreningar tvingats höja månadsavgifterna vilket bidrar till en temporärt höjd inflation. Dessutom tyngdes inflationssiffrorna för maj av högre hyror och av en troligen högst tillfällig uppgång av bland annat priserna på hotellrum i samband med Eurovision och Taylor Swifts besök i Sverige. 

Faktorer som ändå talar för att inflationsspöket är bortmotat

Att inflationen inte föll i maj och att Riksbanken valde att inte sänka styrräntan igen nu i juni ger sammantaget ingen anledning att ändra vår tidigare slutsats om att inflationsspöket i svensk ekonomi är bortmotat. De faktorer som bidrog till att dra upp inflationen, som bland annat höga el-, drivmedels-, naturgas- och globala livsmedelspriser, har utvecklats i gynnsam riktning under en längre tid. Att Riksbanken valde att sänka styrräntan före Europeiska centralbanken (ECB) verkar inte heller ha påverkat kronan negativt, en faktor som oroat Riksbanken eftersom det kan dra upp priserna på de varor som importeras till Sverige. Kronan har i stället stärkts mot både dollarn och euron. Till detta kan läggas inflationsförväntningar som ligger precis på inflationsmålet och att Riksbankens företagsenkät visar att företagens planer på att höja priserna framöver ligger på eller lägre än normala nivåer. Ett litet orosmoment är dock att de globala transportkostnaderna åter igen har ökat till en följd av oroligheterna i Röda havet. Detta bör dock, isolerat sett, ha relativt liten betydelse för inflationen i stort.

Nästa räntesänkning borde ske i augusti men möjligen väntar Riksbanken till i september

Riksbanken noterade att inflationen i grunden utvecklats gynnsamt, trots ett mindre bakslag i maj, och justerade ned prognosen för styrräntan något. Därmed öppnade de upp för att det kan komma att handla om ytterligare två till tre sänkningar av styrräntan i år. 

Vi ligger – än så länge – kvar med vår bedömning att Riksbanken sänker styrräntan igen i augusti och att det blir totalt fem sänkningar i år. Vår prognos utgår från vad vi menar att Riksbanken borde göra givet den bedömning vi själva gör av inflationen och utvecklingen av svensk ekonomi och om vi var med i Riksbankens direktion och röstade om vad som bör ske med styrräntan. Vi bedömer fortfarande att inflationsutsikterna på det stora hela taget ser gynnsamma ut, men Riksbanken beslut är ett majoritetsbeslut där enskilda ledamöter kan göra enskilda bedömningar. Står det och väger kan det vara hårfint om det blir en sänkning i augusti eller först i september.

Sänkt styrränta ger sänkta bolåneräntor 

Om styrräntan nu sänks i linje med vår prognos kommer det i första hand innebära lägre rörliga bolåneräntor framöver (alltså räntor på lån med tre månaders bindningstid). Även räntan på lån på uppemot tre års bindningstid bör gå ned lite grann. Däremot bör man inte räkna med att räntan på bindningstider på fyra-fem år kommer att sjunka. De räntorna har redan sjunkit markant utifrån räntemarknadens förväntningar om flera kommande sänkningar av styrräntan på den tidshorisonten från Riksbanken. I vår rapport Boräntenytt nr. 3 från slutet av maj kan du läsa lite om vad som kan vara bra att tänka på vid val av räntebindningstid.