Vi på Booli har sammanfattat de första veckorna på bostadsmarknaden 2023.  Året inleddes med längre försäljningstider och försiktiga budgivningar. Utbudet av lägenheter till salu och snart till salu var det högsta som vi uppmätt under januari månad. Marknaden är tydligt påverkad av det nya ekonomiska läget, och den pandemieffekt som präglat marknaden under de senaste åren är nästintill utraderad.

Efter två starka vintrar på bostadsmarknaden startade 2023 svagt. Året började på samma sätt som 2022 avslutades, där utbudet av hus och lägenheter var högre än efterfrågan.

Under januari var 20 482 lägenheter till salu, en ökning med 32 procent mot januari 2022. Utbudet av hus ökade med hela 87 procent till 13 236 stycken. Aldrig tidigare i januari har så många bostäder varit ute till försäljning. Samtidigt minskade antalet nypublicerade lägenheter och hus med 11 procent under samma period. 

”Att färre la ut sin bostad till försäljning under januari, trots att utbudet ökade, visar på att utbudet till stor del består av objekt som legat ute länge. Men framförallt ser vi en kraftig ökning av bostäder snart till salu. Det vill säga att fler lägger ut sin bostad på förmarknaden för att känna av marknaden innan den blir en skarp försäljning.”

Karin Grundeus, marknadskommunikatör på Booli

Antalet bostäder snart till salu ökade med 23 procent mot januari i fjol. Vi ser även en ökning av andelen återpublicerade bostäder under månaden som gått. Andelen hus som var ute på repris under januari ökade med 4,5 procent mot 2022. För lägenheter ökade andelen återpublicerade objekt med 2,5 procent.

För att en lägenhet ska räknas som återpublicerad på Booli behöver den ha varit borttagen från mäklarens hemsida i minst 30 dagar innan den läggs ut igen. 

Lugna budgivningar

Skillnaden mellan utgångspris och slutpris, även kallat medelbudpremium, var fortsatt på låga nivåer. I genomsnitt gick en budgivning för en bostad endast upp med 0,8 procent. I januari 2022 var snittet 10,4 procent. 

Var femte villa till salu sänkte utgångspriset under januari (20,4 procent). Det finns flera förklaringar – en lugnare villamarknad och ett förändrat beteende i hur säljare sätter utgångspriser är två av dem.

”Säljarna sätter generellt ett högre utropspris nu än de tror att de kan sälja för, till skillnad mot tidigare år där man började med ett lägre pris och räknade med budgivning. Det leder till att fler behöver sänka utgångspriset för att möta köparna. I många fall ser vi även mer av en förhandling om priset mellan köpare och säljare.  Detta i kombination med att marknaden är lugnare nu gör att medelbudpremium inte ligger på lika höga nivåer som åren innan.”

Dessutom låg bostäder generellt ute under en längre tid i januari jämfört med samma månad förra året. Störst skillnad syntes på villamarknaden. I genomsnitt tog det 46 dagar längre tid att sälja ett hus, från 17 dagar i januari 2022 till 63 dagar i år. För lägenheter har tiden mer än fördubblats – från 14 dagar under 2022 till 30 dagar under 2023.  Viktigt att komma ihåg är att bostäder såldes exceptionellt fort under pandemiåren.

Tillbaka till marknaden innan pandemin

Slutpriserna för hus och lägenheter sjönk mot januari i fjol med 10 respektive 12 procent. Snittpriset var istället tillbaka på nästintill samma nivå som under 2019 – före pandemin. I genomsnitt kostade en villa 3 750 000 kronor och en lägenhet 44 100 kronor per kvadratmeter. 

Jämfört med december 2022 ökade medelslutpriserna i januari. Det följer säsongsmönstret där priserna normalt stiger efter årsskiftet, men att marknaden ännu inte är helt stabiliserad.

”Vanligtvis går marknaden upp i början av året om man jämför med december. Det beror på att marknaden är lugnare runt jul och många lägger sin försäljning som snart till salu eller plockar bort den helt. Efter räntebeskedet och februari så tror jag vi har en bättre bild av var marknaden är på väg.”

Här kan du läsa om hur bostadsmarknaden utvecklades under 2022.