Styrräntan sänks — hur påverkar det dig?

I dag lämnade Riksbanken besked om styrräntan utifrån en uppdaterad bedömning av läget i svensk ekonomi och av penningpolitiken framöver. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beslutet.

Riksbanken beslöt att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter

Som majoriteten av prognosmakarna och SBAB bedömt, valde Riksbankens direktion (de fem ledamöter som gemensamt fattar beslut om styrräntan) i dag att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Även om Riksbanken tidigare under våren sa att det var möjligt att styrräntan kunde komma att sänkas före sommaren var det nog ett beslut som inte var helt lätt att ta. Det fanns nämligen argument som talade både för en sänkning nu och för att avvakta lite. Beslutet om styrräntan tas utifrån ett majoritetsbeslut i direktionen. När protokollet från det penningpolitiska mötet publiceras nästa vecka – där ledamöterna i direktionen redogör för sina respektive bedömningar – skulle jag bli förvånad om vi inte ser lite olika bedömningar hos de olika ledamöterna kring vad som skulle göras med styrräntan. Media brukar ju gilla att kalla det för att det finns både penningpolitiska hökar och duvor i direktionen.

Argument som talade för en sänkning

Det främsta argumentet för en sänkning är att det har funnits rätt många tecken på att inflationstrycket i svensk ekonomi nu ligger nära inflationsmålet. Ett annat är att svensk ekonomi är inne i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet vilket tillsammans med måttliga löneökningar inte talar för ett hårt inflationstryck heller framöver. När SCB (Sveriges statistikmyndighet) publicerade siffrorna för inflationen i mars (vilket är de senaste tillgängliga inflationssiffrorna) visade dessa att inflationen låg knappt över Riksbankens mål på två procent. Även om inflationen kan hoppa lite upp och ner enskilda månader så finns det också flera internationella faktorer som talar för en dämpad inflation även framöver (mer om det nedan). Inflationssiffrorna för april publiceras den 15:e maj.

Argument som talade emot en sänkning

När Riksbanken bedömer vad de ska göra med styrräntan är det många pusselbitar som måste vridas och vändas på. En sådan pusselbit är värdet på den svenska kronan eller växelkursen mot framför allt euron och den amerikanska dollarn. I USA verkar – som det nu ser ut – en styrräntesänkning ske tidigast i augusti. ECB (Europeiska centralbanken) valde vid senaste beslutet att avvakta med en sänkning även för euroområdet. Vår bedömning är dock att ECB sänker styrräntan i juni. När Riksbanken sänker styrräntan före FED (amerikanska centralbanken) och ECB finns det en risk för att kronan kan försvagas ytterligare. Det betyder i så fall att priset på det vi importerar till Sverige ökar vilket i sig kan bidra till högre inflation. Ett annat argument som talade för att avvakta med en sänkning är att Riksbanken då hade fått mer tid på sig att se att inflationen även i april och maj ligger i linje med Riksbankens mål och att nedgången i mars inte bara var en tillfällighet. Ytterligare en faktor som här oroat Riksbanken är att prisuppgången på tjänster har legat kvar på relativt höga nivåer.

SBAB:s analyser och prognoser talade för att en sänkning var rätt beslut

Jag och SBAB:s analys- och prognoschef Sten Hansen (vi ansvarar tillsammans för SBAB:s ekonomiska analyser och prognoser) har ända sedan månadsskiftet september/oktober i höstas argumenterat för att inflationen har varit på tydlig nedgång i Sverige och ända sedan dess också förutspått en första räntesänkning innan sommaren. Vi har gjort det bland annat utifrån olika analyser av den långsiktiga trenden i inflationen. Vi har också menat att flera av de internationella faktorer som 2021 och 2022 bidrog till att pressa upp inflationen mer eller mindre har normaliserats, vilket därmed ger goda skäl att förvänta sig att inflationstrycket framöver kommer att ligga stabilt nära Riksbankens mål. Det handlar bland annat om lägre elpriser, drivmedelspriser och globala livsmedelspriser samt lägre fraktkostnader och globala leveranskedjor som nu fungerar normalt igen. Det är också viktigt, menar vi, att väga in att penningpolitiken måste bedrivas framåtblickande eftersom det tar tid för både räntehöjningar och sänkningar att få full effekt på inflationen. Det finns absolut en risk för att kronan kan försvagas lite ytterligare när nu Riksbanken sänker styrräntan före både FED och ECB. Den effekten tror vi dock redan syns helt eller delvis i den försvagning av kronan som redan skett utifrån förväntningen om att Riksbanken skulle sänka räntan först. Dessutom är det rimligt att tro att försvagningen är temporär och därmed bara har en tillfällig effekt på inflationen.

Vad betyder Riksbankens besked för dig som bolånetagare?

Att Riksbanken nu sänker styrräntan med 0,25 procentenheter låter kanske inte så mycket, men i dagens besked flaggar Riksbanken även för att det kan bli ytterligare två räntesänkningar under året. Det senare betraktar jag som lite hökaktigt och ska nog mer tolkas som att man vill undvika en för stor negativ effekt på kronkursen. Allt talar sammantaget för att styrräntan är på betydande nedgång och att den kommer att sänkas fler än tre gånger (eller med mer än sammanlagt 0,75 procentenheter) i år. Det betyder i så fall att även de rörliga bolåneräntorna följer efter neråt och därmed lägre bolåneräntor framöver för dig som sitter med rörlig boränta. Vi ligger än så länge kvar med vår bedömning att Riksbanken sänker styrräntan med 1,25 procentenheter i år (det vill säga mer än Riksbanken nu säger) och att den rörliga bolåneräntan mätt som genomsnitt på hela bolånemarknaden kan vara nere runt 3,5 procent framåt höstkanten nästa år. Om så blir fallet kommer det ha stor betydelse för bolånetagare med stora lån och som inte har bundit sin ränta på lång tid. Du bör dock som bolånetagare inte räkna med att de längst bundna bolåneräntorna faller särskilt mycket framöver och även ta hänsyn till risker som kan kasta grus i maskineriet. De senare har vi inte minst fått lära oss genom både pandemin och Ukrainakriget.

Mer från SBAB framöver