Lagfart är ett begrepp som alla fastighetsägare har koll på – men som inte många andra känner till. Det är inte så konstigt eftersom det är först vid ett köp av en fastighet som du behöver bekanta dig med ordet. Lagfarten är en viktig del i att äga en fastighet, men vad innebär det? Och varför är det så viktigt att ha koll innan man köper bostaden? Här går vi igenom allt om lagfarter.

Vad är en lagfart?

Enkelt förklarat är en lagfart ett bevis på att det är just du som är ägare av en specifik fastighet. Förr var det ett dokument, men idag finns informationen lagrat digitalt. I lagfarten finns information om vem som äger en viss fastighet, priset du köpte bostaden för och hur köpet gick till. Det är Lantmäteriet som tar emot och registrerar alla lagfarter i Sverige. Hos dem kan du också se vem som äger en viss fastighet – tack vare just informationen i lagfarterna. 

För bostadsrätter är det skillnad. Där har själva fastigheten en lagfart, men inte varje enskild lägenhet. Eftersom bostadsrätter inte räknas som en fastighet behöver du alltså inte ansöka om lagfart när du köper en bostadsrätt. En ägarlägenhet däremot räknas som fastighet och därför behöver du en lagfart på samma sätt som vid ett husköp. 

Vad kostar en lagfart?

Alla fastighetsägare i Sverige måste enligt lag registrera sig som ägare till sina fastigheter. Däremot är det inte alla som vet om att man behöver betala en stämpelskatt om lagfarten beviljas. Kostnaden för en lagfart är 1,5% av slutpriset (eller 1,5 % av taxeringsvärdet om taxeringsvärdet skulle vara högre än slutpriset). Utöver det tillkommer en administrativ avgift på 825 kronor. 

Exempel

Köper du en fastighet för 5 000 000 kronor kommer du betala 1,5% av 5 000 000 kr + 825 kr = 75 825 kr för lagfarten. 

Slutpriset är med andra ord inte det du i verkligheten kommer betala vid ett husköp. Lagfartskostnaden ingår inte i bostadslånet, utan du behöver finansiera det själv. Därför är det viktigt att ta höjd för lagfartskostnaden i budgeten redan innan du budar på en fastighet. En annan viktig sak att hålla koll på är kostnaden för pantbrev, läs mer om det här.

Varför behövs lagfarter?

Det finns många tillfällen där lagfarten kommer till användning. Framförallt är det ett juridiskt bevis på att det är du och ingen annan som äger fastigheten och därmed är “lagfaren ägare” i fastighetsregistret. Med andra ord – utan en lagfart går det inte att bevisa vem som äger fastigheten.

En lagfart kan också användas av banken som underlag vid ett lån, eller av en mäklare vid försäljningen av fastigheten.

Tack vare att lagfartsregistret är offentligt hos Lantmäteriet kan vi presentera alla slutpriser för fastigheter i Sverige på Booli. Det gör att du kan se vad alla hus och tomter sålts för och få koll på hur priserna utvecklas där du bor. Det skapar en mer transparent bostadsmarknad för alla helt enkelt. 

Hur funkar det?

När du har köpt ett nytt hus, fritidshus eller tomträtt behöver du ansöka om lagfart inom 3 månader. Det är först på tillträdesdagen som ägandet av fastigheten övergår till köparen fullt ut, och först då du kan ansöka om lagfart. Du ansöker om lagfart hos Fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet. Och du kan vara lugn, oftast hjälper banken till att söka lagfarten åt dig. 

Som bevis på att lagfarten beviljats utfärdas ett lagfartsbevis som skickas hem till dig. Efter det skrivs det in att det är du som ägare till fastigheten i fastighetsregistret.